Jag måste erkänna, pelargoner hör till de blommor som jag tycker är vackra - hos andra.
Varje vår faller jag för att köpa några krukor som inte blir så där fina som de är hos andra.
Och när vintern kommer så står de där och skräpar tills de dör.....
Men nu, nu skall det bli ändring. Nu har jag blivit lite förälskad i de här skira doftpelargonerna
jag köpte som små sticklingar i våras.
Det skulle vara roligt att veta sorten, men den höll jag inte koll på.
..Den enda jag känner igen är Doktor Westerlund, som växer på min blompelare. Den är också fin fast den inte blommar, tycker jag.
Det finns hela 200 olika sorters doftpelargoner, läser jag på pelargonsällskapets hemsida.
Det fascinerande med doftpelargonerna är också att de är ätliga (även om jag har ätit dem)
Men doftpelargoner är goda och höjer humöret skriver Henriette Kress på sin utmärkta webbsida, där det också finns några tips om hur man kan använda doftpelargoner.
Rosendal torpets veranda är ju i och för sig som gjord för pelargoner - fast den saknar ordentliga fönsterbräden. Men tänk om man skulle ha ett pelargonhus!
Det här alldeles underbara lilla pelargonhuset fick jag besöka senaste sommar, vid ett trädgårdsbesök som vår trädgårdsklubb gjorde.
Kanske något sådant här, skulle passa i Rosendal-torpet också. Fyllt med doftande pelargoner av olika slag!
Skönt att vintern nu kommer. Nu finns tid för alla dessa underbara drömmar om doftpelargoner och pelargonhus. Och de drömmarna kostar ingenting"
1 kommentar:
Det är inte alls svårt att gilla pelargoner! Mitt växthus byggdes bl a med tanke på dem.
Ha det gott!
Skicka en kommentar