Ibland krävs förstoringsglas för att se det stora i det lilla. Dvs. om man tar det bokstavligen.
Som t.ex. den här lilla trädgårdsvivan som jag frösådde för flere år sen. En planta har överlevt. Den är pytteliten, men så vacker att hjärtat slår volter. Men, men - den finns på alldeles fel ställe, den syns knappt bland andra större växter. .
Den här lilla vita förgätmigejen fick också mitt hjärta att slå volter. Den har jag inte planterat- den har hittat sin plats, helt av sig själv. Och det gör mig så glad! Men ingen annan än jag ser den, inklämd mellan vattentunnan och några stora stenar. De här små skönheterna njuter jag av - men ligger på mage med förstoringsglas för att se! Nåja, kanske inte riktigt....
Men uttrycket "att se det stora i det lilla" skall inte tas bokstavligt, utan symboliskt. Det är viktigt att kunna ta vara på livets små glädjeämnen och njuta av dem. Små saker, som ger stor glädje, bara man tar vara på dem! Doften av syrener, den svartvita flugsnapparens sång har glatt mig den sista tiden. Det finns enormt många saker att glädja sig åt i trädgården nu. Bara man ser dem - och inte stirrar på bladlöss och annan ohyra, ogräs och gräs som bör klippas - och allt annat som pockar på uppmärksamhet och kanske gör en blind för de små källorna till glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar