Jag gör en långsam kvällspromenad i trädgården!

När solen dröjer sig kvar bakom grannens sädestork och de sista solstrålarna ligger lågt över marken, då är det underbart att sakta flanera genom trädgården. Luften är sval och lätt och kvällsljuset magiskt. Även sommarens heta rabatter i gult och rött verkar att ha svalnat. Istället tar de rosa, brungula och lila nyanserna över. Dofterna från anisisop och temynta blandar sig med doften från den mogna säden som tröskas på åkern invid. Det här är en underbar tid på året!

Det här kommer jag att sakna!

En lång, skön semester går mot sitt slut. Det är helt ok att börja jobba igen, speciellt som jag ju är lyckligt lottad och kommer hem till mitt sommarparadis efter arbetsdagen. Men det här kommer jag att sakna när vardagen kommer i måndag:

För det första kommer jag att sakna de lugna, långsamma mornarna med frukost i syrenersån. Morgonkaffe i allsköns ro, utan stress...

För det andra kommer jag att sakna eftermiddagstuppluren på gungan. Med eller utan bok på näsan.

För det tredje kommer jag att sakna "pauscidern" som jag gärna tagit i köksträdgården. Inte så mycket för ciderns skull (den kan lika väl vara ett glas saft), men på grund av den stämningen bland örter och fjärilar.


VAD SAKNAR DU när vardagen ersätter sommar och semester?

Kaos i bönlandet!

 

Jag erkänner, det är rörigt i bönlandet! Ja, om jag är riktigt ärlig så är det nog rörigt i hela grönsakslandet. Ringblommor och snokört blommar överallt - fast jag inte sått dem. Det är svårt att hitta grönsakerna bland blommorna. Men den värsta kaosen råder nog bland bönorna. Jag sådde två sorters bönor; en rad av min favorit, de lilafärgade och en rad med gröna fina långsmala maxibönorna. Mellan de raderna sådde jag - vad jag har trott att var borlottobönor, men de skojarna beter sig som störbönor. Jag satte bara enkla riskor som stöd, eftersom ju borlottobönorna inte skall bli så höga. Men de här bönorna bara växer och växer på höjden. Och i åskskurarna har både bönor och riskor fallit omkull, ner över mina gröna bönor. Men sist och slutligen så gör det ingenting. Det är ju bara roligt att följa bönstänglarnas vandring upp mot himlen.

Grodorna trivs i dammen

 

I år har grodorna verkligen hittat dammen. Visserligen har här förut också funnits grodor, men de har varit rädda av sig och dykt så fort man kommit i närheten av dammen. Nu poserar de riktigt när jag fotar dem.

Brunnen fick nya kläder

Idag fick vår brunn nya, snitsiga kläder i samma röda färg som bastun invid. Vår vän Gösta hade snickrat en snygg åttkantig ram till den fula betongringen. Nu är brunnen en prydnad på vårt gårdstun. Men den nya "klädseln" har också en annan funktion än den estetiska. I locket och mellan betongringen och träramen finns isolering. Så nu får vintern komma....Nå nej - inte ännu ändå!!!
På bilden nedan fäster Gösta isoleringen medan gubben ser på. På bilden ovan så sysslar gubben med finlir, dvs målar stolpen för vattenslangen. Fint, inte sant? Fast lite pynt ska här nog komma tror jag....ett blått keramikklot från Ceracon sku inte va dumt... kanske en blomma...och några lyktor....Få se...

Vi har badrum med utsikt

 
-Varför har ni Heljä Liukku-Sundströms keramiktavla i badrummet? Det frågade nyligen en vän på besök.

Ja, kanske den är lite för "fin" för att hänga ovanför wc-stolen....men samtidigt så passar den så bra här, tillsammans med de små keramikfjärilarna.

En annan "tavla" är utsikten från fönstret. Ett fönster till finns i duschskåpet. Jag tycker det är härligt att kunna stå i duchen och se ut på grönskan och är så glad över att ha ett badrum med fönster.

Jag väljer svampkorg och spade istället för Internet!

Det som på "äkta finlandssvenska" kallas för mokkula har krånglat för mig. Mina dataförbindelser har i flere dagar varit opålitliga - eller egentligen helt utslagna. Men vad gör det, det finns ju annat att göra än att hänga på nätet. Skogen är full av blåbär och jag har hittat de första kantarellerna. Och så ägnar vi oss för fulla muggar åt att flytta sand, sten, mylla och kompost från plats A till plats B. Det handlar alltså fortfarande om att avloppstanken skall täckas in. Ett svettigt jobb, skönt att det har blivit lite svalare.
Ja, tack till gubben som ibland låter mig surfa på sin dator. Visst är det svårt att helt och hållet leva enkelt torparliv...

Fjärilsbaren är öppen!

"Oreganohäcken har börjat blomma. Oreganon är ju nästan ett ogräs som sprider sig hejdlöst. Men jag gillar den, inte minst för att fjärilarna älskar den. Den är rena rama nektarbaren för fjärilarna. Men också över ängarna med prästkrage, klöver och andra ängsblommor dansar det nu mängder av fjärilar. Jag vet inte namnen på dem alla, borde kanske börja lära mig vad de heter. Och vem är det som äter på min vinruta? Larven har exakt samma färg som blomman! Blir det också en vacker fjäril av den här larven?

 

Klematis, träd och konst - fin kombination

 

Under trädgårdsklubbens utfärd i början av veckan fick vi träffa flere energiska entusiaster och beundra och begrunda det som de åstadkommit. Första stoppet gjorde vi i Brita Nybergs fantastiska privata trädgård med specialisering på klematis, men även med mängder av perenner. Vi gjorde också ett stopp i Börje Fris plantskola för att kunna inhandla klematis - och andra spännande växter. Efter det åkte vi ut i den västnyländksa skärgården till Öuddens arboretum, där buddastatyer och andra exotiska skulpturer samt estniska träskulpturer gömde sig bland närmare 600 olika arter av träd och buskar. Intressant - och värt ett besök.

 

Prästkragar till lust och leda!

 

För några år sedan byggde vi en trappa i slänten, ner mot köksträdgården. Vi byggde den av gamla slitna bräder som nu har ruttnat, så det är dags att göra om trappan. Men det har dykt upp en söt, lila näva och en hel massa prästkragar mitt i trappan, så vi får väl lov att vänta tills de blommat ut. Prästkragar finns det ju i och för sig överallt. De gör vad de kan för att invadera och ta över i rabatterna, men jag försöker förpassa dem till ängarna och naturområdena. Fast egentligen är prästkragarna och nävan är ganska fina, så kanske de får stanna här i trappan, också i fortsättningen....
Jag har för övrigt lagt upp ett bildalbum på min sida i Facebook, med lite mer bilder av blommorna i min trädgård.

 

Lunden blommar allt rikligare!

Sju års arbete i lunden börjar sakta ge resultat. Först växte här endast midjehögt gräs och älggräs, men nu ökar antalet arter, år från år. I år har äntligen ängsklockan hittat hit, men jag glädjer mig också åt bl.a. prästkrage, kråkklöver, rödblära, ängsnäva, kråkvicker, gulvial, gökblomster, klätt, rödklöver, vitklöver - och en liten vicker som jag inte kan identifiera. Och vad är den svagt rosa nejlikan som doftar så underbart. Kommer till att det måste vara en praktnejlika, men enligt Mossbergs flora är den sällsynt. Fast enligt Mossberg är brunklöver också sällsynt och den finns i stora fält.

Midsomaren doftar kaprifol

Midsommarafton firar vi hos vänner i skärgården, där doften av deras underbara kaprifol blandas med doften av salt hav. Nu har jag också planterat en kaprifol i Rosendal-torpet. Doften av hav kan jag inte plantera, men kaprifolens väldoft vill jag gärna ha!

Gult är inte fult, speciellt inte i morgondimma!

Jag erkänner, min paradrabatt är gul. Förstås - med inslag av alla möjliga andra färger i de blommor som dyker upp av sig själv och som jag inte kan motstå......
Flere av mina vänner vill inte ha gula blommor i trädgården. I trädgårdstidningar kan man ofta läsa att gula blommor är förbjudna i "de fina" trädgårdarna! I Rosendal-torpet kommer gemsrot, gula krokusar och tulpaner först på våren, efter det gultörel och daggkåpa. Sen tar den gula daglilja över i rabatten och småningom är det dags för höstens blommande rudbeckior.
När man stiger upp en tidig morgon, när de första solstrålarna söker sig fram bakom skogen och morgondimman ännu ligger över ängen, då strålar redan de gula blommorna. Och jag tycker att gult är riktigt fint, sen får andra tycka vad de vill.

Semester - men inte från trädgården!

Så började semestern från lönejobbet, vilket innebär heldagsjobb i trädgården. Fast det är inte särskilt häftiga trädgårdsarbeten jag ägnar mig åt. Mest kärrar jag sand och kompost, så svetten lackar.
Nu har grävskopa och andra arbetsmaskiner inget att göra i trädgården, har jag bestämt! Nu är det envishet och muskelkraft som gäller!! Och varsamhet - för i lunden blommar nattviol och andra rara växter. Så spade och skottkärra går varma, när gropar och diken efter tillbyggnaden fylls igen och rör och avloppstank täcks in. Men samtidigt har jag ju alla tiders chans att jämna ut, skapa nya rabatter, gångar och sittplatser, plantera nytt, planera nytt, alldeles från början!!
Och trots slavjobbet med skottkärran, tar jag mig tid att stanna upp och njuta av pionen som äntligen slagit ut!

Ringblommorna invaderar köksträdgården!

Jag tänkte inte så grönsaker i år. Men lite sallad måste man ju ha. Och bönor och mangold kan jag ju inte va utan. Ja och persilja och dill måste jag ju så, förstås. Och lite morötter och rödbetor. Och kanske gurka.....
Så visst sådde jag grönsaker - och som vanligt kommer det nu upp miljoner med ringblommor, snokört, gurkört, vallmo mm mitt i grönsakslandet. Nu växer och frodas blommorna bland de späda grönsakerna. Och som vanligt nämns jag inte rensa bort dem, utan jag tror det skall bli så fint med blommor bland grönsakerna. Bilden är från 2009, då mitt grönsaksland var så här färggrant.
Visst är det fint....MEN det är ett problem! Det blir liksom mera ringblommor än sallad, bönor, mangold, rödbeta .....för att inte tala om dill och persilja som kvävs i hjäl.
Men vad sjutton, det är väl huvudsaken det växer....
En favoritbok är för övrigt Lena Isreaelsons Kål & krasse - den nya köksträdgården. Boken drar en lans för den vackra köksträdgården.

Världens bästa plats i Rosendal-torpet!

I en vrå av min köksträdgård och örtagård har jag lagt enkla betongplattor och parkerat en kasserad campingstol, ett slitet bord och en tvättplats. Det är inte världens tjusigaste design på min sittplats och fägkombinationerna är lång ifrån stilrena. Men ändå är det världens bästa plats för mig! Här pausar jag från ogräsrensning med en kall cider. Här rensar jag blåbär och svamp. Här sköljer jag grönsaker och tvättar händerna. Här sitter man skyddad från insyn och vindar, solen lyser hela dagen och speciellt kvällsljuset är magiskt här.

*Bakom det kantstötta zinkfatet har naturen i år gett mig en doftande vägg av självsådda trägårdsnattvioler och blågull. Och när de blommat ut är det dags för häcken av oregano att blomma, som även temynta, isop och andra örter. Och fjärilarna älskar min patio, minst lika mycket som jag. Och inte klagar fjärilarna över att blommornas färger skär sig.....

Dagens kloka ord: Man får stå ut med regnet om man vill njuta av regnbågen.

För mycket av det goda?

I en veckas tid har vi nu kunnat njuta av gassande sol från en klarblå himmel. Men för många har det blivit för mycket av det goda. Mina nyanlagda rabatter och min gubbe lider av hettan.

Jag njuter av värmen, men inte av torkan. Som sagt, jag gillar inte att vattna och Rosendal-torpets trädgård gillar inte att jag vattnar! De hårda lerjordarna går över i betong och mina stackars plantbarn darrar av kyla när de duschas med kallt vattnet från bergsbrunnen. Brustet hjärta, rododendron och syren slokar - och blommar alldeles för hastigt ut.

Jag slänger vattenkannan, spänner upp parasollet och slår mig ner i den ljumma skuggan med en kall cider. Tids nog kommer det nog regn! Och lite torka ska väl också växterna tåla!!!

Svalare i nästa vecka...

Den här veckans värmebölja har inte gynnat nygrundade rabatter och det gräs som jag sått över nergrävda vatten och avloppsrör. Mamma så alltid, "be till gud om regn före midsommar, efter midssommar är din bön förgäve". Jag förstår nu vad hon menade. På försommaren behövas regn för såddar ska gro och nua planteringar ta sig. Men viss är den underbar, den här värmeböljan. I en vecka nästan sol och närmare 30 grader!! Och i nästa vecka blir det svalare redan..

Sommarblommor är inte min grej....

Jag är inte så mycket för sommarblommor i kruka!
Jag försöker övertyga mig själv, efter ett besök i Annikas växthus, fullt med underbara sommarblommor som får pulsen att stiga och ha-begäret att växa.
Men sommarblommor är inte min grej, säger jag åt mig själv...
Kanske sanningen ändå är att jag är för snål och lat för sommarblommor och krukodling. Efter tillbyggnaden av torpet är kassan skral, så jag satsar hellre pengarna på träd och buskar än blommor. Men jag är också lat, jag orkar inte vattna, ids inte plocka döda blommor, pyssla om.... I den sommarhetta vi nu har, ropar sommarblommorna efter vatten flere gånger om dagen.

Jag har ett förråd fullt av krukor av olika format, men man kan ju göra så mycket annat med krukor än plantera sommarblommor i dem. Jag gräver upp perenner och örter och placerar i krukorna. Speciellt fetbladsväxter, som inte är så törstiga. Eller svänger dem upp och ner, som här på störarna med rosenböna, en bild från i fjol.
Ja, och besöket i Annikas växthus; jag erkänner! Det blev några sommarblommor....Och rosmarin, mynta och lavendel. Som jag skall plantera i kruka.

Sommaren gick över från hägg till syren!

Vips gick häggblomningen över i syrenblom.
Finns det något vackrare än vita syrener mot en röd torpvägg?
Finns det härligare doft en syrenblom i sommarkvällen?
I Rosendal-torpet bildar vita och lila syrener en doftande och blommande vägg mot huset.
Men underbart är kort så nu gäller det att njuta av syrenerna.