Har du upptäckt Pinterest och börjat pinna?

I min barndom pinnade man från skolan.....Nu sitter jag här och pinnar underbara trädgårdsbilder på Pinterest! 

Ja, för ett trädgårdsfreak är Pinterest ett fynd. Till de anslagstavlor jag grundat på Pinterest suger jag nu in idéer och drömmar, fantastiska och fantasifulla lösningar för trädgården, pyssel och knåp och överlag vackra bilder från trädgårdar runtom i världen.
Jag har t.ex. grundat en anslagstavla för växthus och andra trädgårdshus. Där samlar jag bilder som jag kan plocka fram, när jag om hundra år börjar bygga på mitt drömväxthus, det där med vinrankor ovanför badkaret och kristallkrona och....ja, ni vet....

Så här ser min anslagstavla ut på Pinterest ut

Jag är själv "ny" på Pinterest och lär mig fortfarande om att pinna, repinna, gilla och följa på Pinterest. Men jag är helt frälst och kan rekommendera Pinterest för alla som har ett specialintresse, som man vill följa med. Må sen va trädgård eller inredning eller recept eller whatever.....

På svenska hittade jag en bra guide till Pinterest av Helene Alfvegren.

Ett tips är också att klicka på streckikonen uppe i vänstra hörnet, den som blir röd när du pekar på den. Förutom sökord för olika bildkategorier, finns längst ner rubriken About. Där finns olika tips och lösningar som det lönar sig att bekanta sig med.

Jag erkänner att jag inte har satt mig in i upphovsrätt och jag vet inte vilka bilder som jag får eller inte får pinna! Men hittills har jag nästan enbart repinnat bilder från andras Pinterest anslagstavlor.
Jag har nog laddat ner Pin It ikonen som gör det möjligt för mig att pinna bilder direkt från Internet, men endast några få gånger gjort det hittills. Ber om ursäkt för de gångerna också.....
(Du hittar ikonen Pin It och anvisningar på Pinterest under about/goodies). 

När och OM jag börjar pinna bilder från era bloggar, så lovar jag att fråga först!

  Men tillsvidare finns mer än tillräckligt för mig att ösa ur i Pinterest bildarkiv, så jag fyller mina egna dröm-anslagstavlor med andras fantastiska lösningar. 

Berätta gärna, du som finns på Pinterest och är lika trädgårdsgalen som jag, så kan jag följa dig där.
Och du får gärna följa mig och repinna bilder från mina anslagstavlor som du hittar här.

 

Min - och björnspinnarens - favorit; såpnejlika!

Såpnejlika Saponaria Officinalis

I många trädgårdar är såpnejlikan kanske ett ogräs. Javisst tar den lätt överhanden i rabatten, med sina långa rotrevor. Men det är också en gammal fin kulturväxt som använts både som läkemedel och som såpa, vilket det latinska namnet ju berättar. 

Skogsstigen

När vi flyttade till Rosendalstorpet fanns det en och annan såpnejlika, som tappert försökte överleva bland stenar och ogräs. När vi byggde till fick såpnejlikorna en hel rabatt för sig. Jag måste erkänna att jag inte brydde mig så värst om dem då! Jag bara helt enkelt grävde ner dem i en skogsslänt bakom huset. Spristånden på andra sidan stigen fick fin mylla, men inte såpnejlikorna, som trots det nu bildar en blommande "häck".

Jag lyckas tyävrr inte återge Rosendal torpets såpnejlikor på bild. Dels räcker inte min kamera och mitt fotokunnande till. Men dels beror det på att det är omöjligt att återge den underbara doften från dem, när man smyger sig fram en stilla sommarkväll......

"Häck" av såpnejlika 

I den virtuella floran citeras såpnejlikornas gamla historia så här:

"Wäxer på en del Kyrkogårdar och gärdesgårdar i Skåne. Blommorne hafwa en behagelig luckt, i synnerhet den förändringen, som har fyllde blommor, hwarföre den ock understundom får plats i Trägårdar, men widgar sig starkt med sina krypande rötter...

...Färska Örten, kokad til et någorlunda starkt spad, skummar som Såpa, och RAFN har försökt, at det kan tjena at deruti aftwätta swett och fläckar på linne, när de senare icke hafwa någon märkelig färg. Ytterligare försök få afgöra, om icke den wore tjenlig til sådant bruk, hwar man icke wid twätt får bruka Såpa."

Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)

Jag har ännu inte prövat på att göra schampo eller tvål av såpnejlika. Men jag skall nog göra det! Tror jag börjar med det här enkla receptet som finns på Shenets informativa sida,  där det också finns mycket annan information om hur såpnejlika kan användas. SCHAMPO RECEPT

• Vatten - 5 dl 
• Riven rot av såpnejlika - 1 msk (15 ml) 
• Ört, t ex kamomillblom för ljust hår, salviablad för mörkt - 1 msk  
Koka upp vattnet och ta från plattan. Blanda i växtdelarna. 

Låt stå tills det kallnat. Sila och använd som schampo.

Till sist vill jag presentera en annan som gillar såpnejlika. Den här fina rackaren (brun björnspinnare, lär det va) har sovit i flere dagar på såpnejlikan. Och tamme sjutton om den inte har lagt ägg här också. Ja, det är den så välkommen att göra!

Brun björnspinnare (Arctia caja)

Blott blått!

Min (mentala) lista över saker "som jag skall sköta bättre nästa år" har nu förlängts med följande:

Jag skall binda upp riddarsporrarna ordentligt. 

Jag har endast en planta, men den bjöd i år på inemot tio fina blomstjälkar med blåaste blåa vackra blommor. Men sen kom regnet och stjälkarna orkade inte bära upp de regntunga blommorna!

Jag tröstar mig med att det blev en fin bukett, alldeles passligt till mitt besök vid mamma och pappas grav. Det kändes bra att kunna ge dem en fin bukett från min egen trädgård.

Började fundera om jag har annat i trädgården som är lika blått som riddarsporrarna. Jag tänkte först att det inte finns så mycket blått, trots att det blåa så fint matchar det faluröda torpet.
Men visst finns det! Både vilda och odlade blå blommor, blått "pynt" och blåa detaljer. Bastudörren är blå och parasoll och borddukar är blåa. Och mitt fina keramikklot från Ceracon är blått. 

Keramikklotet från Ceracon fick jag i julklapp

Här ett litet collage av mera blått i vår torpträdgård. 

Blåklockor och blåeld sprider sig och blommar om de vill, där de vill.  I år har de funnit mindre av dem. Bilderna är från tidigare år.

Snokört är min favorit som kantväxt i grönsakslandet. En kruka med blå lobelia bör ju finnas. Den självsådda gurkörtens blåa blomma är favorit i sallader mm.

Loppisfynd; passliga vaser vänder jag upp och ner som prydnad på blomkäppar. Den skrattande blå solen är ett minne från en resa. Nu pryder - eller misspryder - ett staket. 

En trädgård för fjärilar och andra insekter

Vem vill inte ha fjärilar, humlor och  i trädgården! Visst är det härligt när det fladdrar och surrar  bland blommor och blad. Dessutom är ju pollinerarna så viktiga för vårt ekosystem. Det känns det tragiskt och ledsamt att så många arter håller på att dö ut och att mängden pollinerare drastiskt har minskat i naturen. 

I min trädgård vill jag gärna ha fjärilar, humlor, sländor, bin och andra "nyttiga" insekter! Därför vill jag försöka få dem att trivas genom att satsa på växter som de gillar. Och jag måste se till att jag inte rensar bort sånt de gillar, som t.ex. nässlor!! För nu har jag lärt mig att det både behövs "barnkammare", dvs värdväxter för fjärillarvern och nektarrika blommor för de "färdiga" fjärilarna.

Den vackra makaonfjärilens lika vackra larv, här på min vinruta

Jag vill nu göra köksträdgården till en fjärilsträdgård (jag tar upp ny köksträdgård).

Jag vet ju att det finns växter som är riktiga fjärilsrestauranger, som t.ex. syrenbudlejan. Och jag hade en fantastisk, vit syrenbudleja, men tyvärr klarade den inte vår vinter.  Så jag måste kanske planera lite grundligare.....

Amiralfjäril på min vita syrenbuddleja

För tillfället är isop och kungsmyntan mina bästa fjärilsdragare. De är lätta att odla, tåliga och vackra. Och fjärilarna älskar dem. 

Pärlemorfjäril på min ljusröda isop. Den blåa isopen är lika populär!

Med tanke på nässelfjärilens larver har jag faktiskt planterat in nässlor i trädgården (ja, förstås har inte jag heller något emot försommarens nässelstuvning).

Nässelfjärilen älskar kungsmyntan.

För att lära mig mer om vilka växter jag borde plantera in har jag sökt på nätet. 

Här några utmärkta sidor som jag hittade: 

Svenska naturskyddsföreningen har en fin liten broschyr i pdf format på sin hemsida om hur man kan skapa en fjärilsträdgård. Här finns en länk till den.

Naturskyddsföreningen i Karlskoga har anlagt en fjärils- och humleträdgård och presenterar den med både bilder och växtförteckningar här.

Här en länk till Anne Sandbergs informativa sida om fjärilar och vilka växter som fjärilarna gillar - och behöver för att trivas. 

Kolla också in  www.beautifulwildlifegarden.com. Jag följer också med deras information via Facebook och har lagt in deras badget till höger. 

Till sist måste jag ju bara visa den här bilden av en slända i trädgården. De är ju också underbara!! Den här gnuggade sig faktisk i ögonen förvåning när den såg mig. Undrade säkert vad jag var för en konstig art!!

Sommarbuffe och blommor i maten

Den här bloggen är ju definitivt ingen matblogg. Trots det kommer jag nu att börja samla lite recept med ingredienser från min trädgård och naturen under etiketten ÄTBART. Här kommer också att finnas lite allmänna tankar och funderingar kring sånt som vi stoppar i munnen - eller som vi kunde stoppa i munnen om vi bara insåg att det är ätligt!

Framför allt vill jag dra en lans för att äta blommor! Det kan vi göra för att de är nyttiga eller goda, men lika gärna för att de är vackra! T.ex. en enkel sallad kan få ett enormt lyft om man slänger med lite blommor.

Jag börjar med min absoluta försommarfavorit - violen!

Visst är de vackra, som här ovan i en gammal rostig bytta. Men de är minst lika vackra, på matbordet, t.ex. i salladen eller som här nedan i vattenkannan, tillsammans med persilja.
Bilderna är ju inte fotomässiga höjdare och vattenkannan en vanlig ful plastkanna. Men det får vi väl bortse från.....

Nyligen bjöd vi våra vänner på sommarfest i Rosendal torpet och dukade upp till en sommarbuffe, som gästerna uppskattade. Men jag tror uppskattningen lika mycket berodde på att  maten såg vacker ut, som på att den smakade bra.
En enkel höjdare är i mitt tycke att skiva gula och röda tomater på ett fat strö blåa violer och basilika över, lite flingsalt och en god olja - och färdigt!

En favorit på buffebordet, vars recept finns nedan, är persiljesnurrorna, vars recept ingick i Allt om trädgård 2-2013. Smarriga!!

PERSILJESNURROR MED PARMESAN

DEG: 1 dl finhackad persilja, 100 g smält smör, 3 dl mjölk, 25 g jäst, 1 tsk örtsalt, 1 dl grovt dinkelmjöl, 5+1 dl vetemjöl

FYLLING: 150 g riven parmesanost, 2 dl finhackad persilja.

GÖR SÅ HÄR: Smält smöret och tillsätt mjölken, värm fingervarmt och smula ner jästen, tillsätt örtsalt och persilja, tillsätt mjöl vartefter under omrörning, knåda degen i 5-10 minuter. Låt degen jäsa. Baka ut på mjölat bord, kavla till en 3-5 mm tjock platta och strö över persilja och riven ost. Rulla ihop degen och skär den 2-2,5 mm tjocka bullar. Låt dem jäsa på plåt ca 30 minuter.

Grädda i 200 graders ugn i 16-18 minuter. 

Lite om ringblomsolja, ringblomssalva, fotbad och sånt....

Ringblomsolja på "laddning"

I födelsedagsgåva av mina barn fick jag en grundsats med tillbehör för tillverkning av egna salvor och naturenliga behandlingar. Och dessutom den underbara boken "Lisens Örtspa" av Lisen Sundgren. Jag var jätteglad åt gåvan, eftersom jag är intresserad av att gå över till naturenliga produkter och vill dessutom gärna använda växter och örter som jag själv samlar för välbefinnandet!

 Här är ringblomsolja "på gång". Torkade ringblomsblad  och olivolja i glasburk får stå på fönsterbrädet (här tillsammans med mina doftpelargon-sticklingar) i ca 4 veckor. Efter det har jag bl.a. blandat bivax i oljan till en salva som varit utmärk på elaka knottbett. Recept finns nedan.

Örtinfusion på gång

Örtinfusioner är som te för kroppen! Rosendal torpet har gått in i spa-eran och nu "kokas" här örtinfusioner titt som tätt. Mest använder vi dem som fotbad, men också händer och hår kan få sig en omgång med närande eller avslappnande örter. Det viktiga är att  örter och vatten inte kokas, utan enbart baddar - och att de gör det under lock för att nyttigheterna inte skall ånga bort.

I den här infusionen ingår björkblad, groblad, kirskål och maskrosblad och det skall bli till ett fotbad som ger ny energi och gör fötterna mjuka. 

Min dotter blandar sitt favoritbad

 Daggkåpa, lavendel, åkerfräken, rölleka och citronmeliss är också exempel på örter för infusioner och sköna fotbad.Man kan gärna kolla upp vilka effekter de olika örterna har och fundera om man t.ex. vill ha ett energigivande eller ett avkopplande fotbad. 

Jag kommer att dela mina favorit spa behandlingar under etiketten spa. 

RINGBLOMSSALVA

(lämplig för insektbett, solbränd hud, hudsprickor etc)

INNEHÅLL: 25 gr bivax, 1 dl ringblomsolja, 10 droppar lavendel eteriska droppar.

Smält bivax i vattenbad, blanda i oljan och rör om försiktigt. Blanda i de eteriska dropparna när oljan börjar tjockna. Sätt upp i burkar. Kom ihåg att använda riktigt rena kärl och burkar!

Läs mer om ringblommor här!

Köksträdgård förr och nu!

Hela maj och nästan hela juni gått, utan att jag skrivit en enda rad i bloggen! 

Men dagarna har inte varit sysslolösa för det. Jag har hunnit  fylla 60 år och fira det både utomlands och hemma. Och i Rosendal torpet har jag rivit i med stora projekt både här och där. Nu sjutton skall det äntligen bli av! Nu skall jag röja den igenvuxna ängen! Den skall bli ny köksträdgård. Där finns bästa jorden, säger de som vet. Men där finns också midjehögt starrgräs, tistlar och älggräs. Jag angriper den med lie, trimmer, kratta - ja, tom med nävarna. För gräset skall bort och nya trädgårdsland tas upp. Och jag skall plantera nya äppelträd och bärbuskar.....

Så här såg köksträdgården ut sommaren 2009
.

Samtidigt har jag grävt upp hela gamla köksträdgården. Den som var så fin....

Eller nåja...fin och fin...men med massor med vildvuxna ringblommor och vallmon och femton sorters sallad....Nu är den sorglig att se på. Men det skall bli bättre, jag lovar. Jag skall förbättra jorden med torv och kompost och i höst och nästa vår skall jag plantera örter och växter som fjärilar och humlor tycker om. Så i nästa år är den nog fin igen. Hoppas jag....

Så här ser köksträdgården ut i år, sommaren 2013

I  brist på "ordentlig" köksträdgård har jag en liten krukodling bakom bastun. Ärter, sallad,  rädisor, tomater, en squash och några bönor. Och några krukor basilika bakom ett gammalt fönster. Så ser min köksträdgård ut i år. 

En gammal balkonglåda, några ämbar med tomater....

...en kruka med ärter och lite annat, men inte mycket till köksträdgård nu!

 Men det här är tillfälligt....jag lovar!! 

I nästa år lovar jag bilder på min nya köksträdgård!
Men före det krävs många svettiga timmar med lie, kratta och spade.

Bordet är dukat för humlor och hjortar.

För 10 dagar sen var här snö. Och vips blommar krokusen och humlorna ser lyckliga ut när de rumlar runt bland blombladen. Varje år är man lika förvånad över hur snabbt snön försvinner. De senaste dagarnas regn gjorde  snabbt slut på de sista smutsiga drivorna. . 

Nu, när snön har försvunnit, ser jag också med förskräckelse hur mycket våra fyrfotade vänner har smaskat i sig! Både buskar och träd är nog beskurna - alldeles för mycket! Och en stor delikatess tycks taklöken ha varit! Den finns inte mera.....

De här sötnosarna fotade jag från fönstret, en tidig kväll. Sju vitsvanshjortar spatserade lugnt genom trädgården, på väg till grannens sädestork, där bordet var dukat. 

Visst är de söta, men inte inte älskar jag dem helt ändå....

Temporär sjöutsikt och långsam vår!

Mina vänner visar bilder av vårblommor och grönska, måste jag visa hur mitt trädgårdsland ser ut den 17 april. I Finland, zon 1!! Under de tio år vi ägt torpet har det aldrig varit så här mycket snö så här sent. Jag brukar ändå så runt morsdag, men i år är det knappast ens någon idé att så i drivbänken då!

Drivbänkar i snö, 17.4.2013

 Det är ändå inte enbart snön som vållar problem - utan också det att snön smälter och det blir översvämning. Vägtrummorna är frusna och därför drar inte smältvattnet undan att stannar kvar i björklunden. Grannen brukar blåsa upp vägtrummorna med ångmaskin. Men tillsvidare får vi "njuta" av den temporära sjöutsikten.

Torpet har fått temporär sjöutsikt

Men inte tycker jag att det är orsak att sörja! Helt garanterat blir det nog vår i år också! Och i väntan på att kunna så, så röjer jag i utkanterna av tomten, de utkanter som i allmänhet har blivit verkligt misskötta. Så egentligen är det bra att våren är långsam.....

Drabbad av påssjuka!

Jag har klarat hela vintern utan att drabbas av influensa, kräksjuka och andra basilusker. Men vårens epidemi av påssjuka, den klarar jag mig inte undan. 

Symptomen börjar redan i januari när frökatalogerna dimper i postlådan. Jag bläddrar, drömmer och beställer - på tok för mycket. Men det är så billigt, en påse kostar ju bara några euro - fast vips är räkningen 70 euro.....

Och hemma har jag en salig röra av gamla och nya, köpta och hemlagade, smutsiga och rena, men ack så ljuvliga fröpåsar som jag radar ut och plockar med som om det skulle va en patiens......

En salig röra i min överfulla låda med fröpåsar!

Och när jag står där med mina påsar så undrar jag vad in i hela vassen jag riktigt tänkt på!

Vad skall jag t.ex. med åtta sorters sallad? Jo, jag vet att jag ju bara måste ha den tidiga Black Seeded Simpson. Och den dekorativa Lollo Rossan. Och bindsalladen  Little Gem.  Och en friseesallad. Och rucola förstås....Och...Och....och....
Ja, och så är sallad så dekorativt - och gott.....

Tre sorters sallad - men vad gör jag med åtta......?

Jag tröstar mig och min fröpåsemani med att jag ändå inte satsar på frön till  sommarblommor. Att dutta med  sommarblommor är inget för mig. Fast......nog måste jag ju ha lite krasse....och luktärter, förstås....och sommarmalva (oj då, tycks ha köpt tre sorters malva) ...och dillen behöver ju få zinnia till sällskap......och tagetes skall ju kanta köksväxtlandet....och....

Krondillen tycker om zinnia - och zinnia om krondill!

I år är min påssjuka som värst när det gäller perenner! Jag vågar inte ens tänka på hur mycket krukor det blir om en femtionde del av alla perennfrön blir plantor. Men å andra sidan så hoppas jag ju på det!

Det är så roligt att odla perenner. De blir inte så fort "färdiga", men man är desto mer stolt, när de börjar trivas. Eller OM de börjar trivas.....

För säkerhets skull satsar jag på snabbväxande och lätta perenner och två-åringar. Och ser framemot en prunkande trädgård, full med nya fantastiska perenner som jag själv har dragit upp. 

Temynta som jag sått från frö

Kokardblomma och daggkåpa av egen "skörd"

Plommonlunden kryper fram under snötäcket

Trädgårdsland och rabatter ligger fortfarande under nästan en halv meter snö. Men berget vid torpgaveln suger i sig vårsolens strålar och kryper fram under under snötäcket. Platsen är den varmaste - och kunde vara en av de finaste i Rosendal torpet. Här finns en plommonlund med ett tiotal plommonträd. Under dem växer vitsippor, blåsippor och smultron. 

Berget mot söder suger i sig värme. Här smälter snön tidigt!

Det kunde vara fint....Men på sommaren går plommonlunden över från naturlig till vildvuxen.

Plommonträden  har skjutit miljoner av rotskott, vicker och klöver växer knähögt, smultronen syns inte.....

Och jag har inte hunnit hålla efter....

Ett annat problem är att plommonlunden bara är en smal flik mot grannen. Trots att kontrasten mellan grannens välfriserade gräsmatta och vår vildvuxna plommonlund är stor, flyter plommonlunden ändå mer ihop med grannens tomt, än med torpet. 

Vår plommonlund i vårskrud, bakom grannens fina gräsmatta. Fotad från grannens infart 

Nu, medan snön ännu hindrar allt annat trädgårdsjobb, njuter jag i vårsolen i plommonlunden.

Jag beskär plommonträden och syrenhäck, rensar i bergsluttningen. 

Kanske i år....kanske jag nu skall få ordning på plommonlunden.....

Kanske jag skall plantera häck eller bygga staket mot grannen.....

Kanske....kanske....

Och kanske ni får se nya bilder på plommonlunden här senare....

Snart börjar torpsäsongen - men året blir annorlunda

Snart flyttar vi till torpet igen och dammar då av både torpet och bloggen. Under vintern har jag drömt och planerat och många små - och stora - trädgårdsprojekt har odlats i tanken. Alldeles speciellt vill jag nu ta itu med skogsområdena. 

Bland det sista vi gjorde i Rosendal torpet  i höstas, var att röja en liten stig genom skogen mot grannen, så att grannen lättare skulle kunna ta sig över till oss. I skogsdungen planerade vi en liten sittplats med kvällssol.  Där skulle vi sitta tillsammans, trodde vi. För några dagar sen lämnade vår granne jordelivet, alldeles för tidigt. Han var inte enbart en bra granne, utan också en god vän.
Den kommande sommaren kommer att bli annorlunda.....

Bakom den vita pionen finns en liten skogsdunge och bakom skogsdungen finns grannens hus.

Men trots att vi inte vet vem vi får till ny granne kommer jag nog att fortsätta med planerna för skogsområdena. Med naturen som förebild skall jag plantera skuggtåliga växter, ormbunkar och rhododendron. Och jag skall fortsätta röja för smala stigar och bygga små trolska sittplatser, där vi skall sitta i kvällssolen och i komma ihåg grannen som gav mig den första rhododendron. 

Jag vill ha smala stigar som slingrar sig fram mellan träden.

Hösten lyser i silver och guld

I morse var marken och taken krispigt vita. Inte av snö, men av den första rejäla nattfrosten. Solen steg upp bakom skogen i öster, samtidigt som dimman drog in från fälten i väster. 

Växternas fröställningar skiftade i guld och silver när solstrålarna föll på dem. 

Visst är hösten vacker, och visst är blommorna fina, fast de blomningen är förbi.

Den urgamla plymspireans vita blomvippor har gått över i guld. Bladen är fortfarande gröna.

Solhatten bruna frökapslar är dekorativa tycker jag. Här tillsammans med överblommad anisisop.

Gullkllematisens frötofsar dröp först av fukt, men torkade snabbt upp och glittrade som silver i höstsolen. 

Nu är det dags att drömma och planera!

Idag tog den sex månader långa sommarsäsongen slut! Vi packade ihop i torpet och flyttade till vinterbostaden. Blomkrukor och vattentunnor är tömda, trädgårdsmöbler undan stuvade, trädgårdsredskap i vinterförvar.....
Nu går torp- och trädgårdslivet in i ett planerings- och drömskede. Nu skall skissblocket fram, trädgårdstidningar, webbsidor och böcker studeras  - och  idéer knyckas. 

Två områden i trädgården skall jag speciellt planera, har jag tänkt.

Det ena är "skogsträdgården" som jag nyligen hittade. Ja, det är sant! Jag visste inte att det här var en bit oanvänd trädgård, med spännande potential. Till helt nyligen fanns här en stor kvisthög , en sandhög, gamla löv och skräp. När vi röjde bort det hittade jag en underbar skogsglänta med granar, tallar och några enar. Nu har jag stammat upp träden och byggt en liten väg mellan granarna.

Jag måste hitta fina skuggälskande växter som passar in i den här lilla skogen. 

Det andra området som ändrar skepnad - åtminstone i fantasierna - är köksträdgården. Redan nu är det mera virrvarr av självsådda blommor och örter än grönsaker. Så jag tror att morötter, bönor och gurka skall förpassas till det område som för tillfället är en ogräsåker. (Sen är det en annan fråga hur jag skall ta kål på ogräset, men det behöver jag inte fundera på nu....)
Nu funderar jag på hur den nuvarande köksträdgården skall förvandlas till en bedårande örtagård, med dofter och fjärilar....och ja, förstås olika örter. Och rosor - förstås....

Nu har jag ca 6 långa, mörka vintermånader på mig att drömma och planera.
En härlig period, då allting är möjligt!

Snart gör vi som tranorna....

Trädgården pockar på uppmärksamhet, men jag hinner inte riktigt med den. Lönejobbet tar nu all min energi. Efter jobbet går jag en liten runda i trädgården, plockar i mig några sura havtorn eller söta plommon.

Jag flanerar, njuter av höstens färger och allt som ännu blommar; rosor, klematis, rudbeckior mm.

Men ärligt talat, nu får jag skärpa mig för att inte se alla "måsten", dvs det jag borde och så gärna vill göra. Jag vet ju att trädgården förlåter mig. Den kommer nog igen i nästa år, fast jag inte rensar, beskär, klipper, delar, flyttar. 

Det här veckoslutet hade jag tänkt vika för trädgårdspyssel, men nej - regnet satte käppar i hjulet. Oj vad det är blött i marken. Men jag kunde ändå städa bort sommaren, dvs. plocka undan trädgårdsmöbler och pynt. Snart gör vi som tranorna, drar söderut, till vinterbostaden. Ja, vi förflyttar ju oss de facto bara 15 km och kommer tillbaka varje veckoslut, men ändå känns det lite melankoliskt.

 Jag måste erkänna att jag gillar att "pynta" i trädgården. Jag hänger upp ljuslyktor och skyltar. Jag radar ut blomkrukor, rostiga järngrejor, planteringsspadar och snirkliga stöd åt blommorna - enbart för att jag tycker det ser mysigt ut. Till och med en stor prydnads groda och en egenhändigt tillverkad ödla av hönsnät finns det i vår trädgård. Det nyaste tillskottet är ett fint blått keramikklotet från Ceracon, som jag fick i julklapp av gubben, och två koltrastar av trä från Wildlife Garden . Jättefint, tycker jag,  och då spelar det ingen roll vad andra tycker. Men på hösten är det ett drygt jobb att plocka undan allt.

Nu har jag städat undan hundrafemtioelva lerkrukor och massor med andra prylar.

Men det finns också "pynt" i trädgården som får stanna kvar under vintern. Dit hör den rostiga söndriga grepen och spaden som är utmärkta stöd för vinrutan i örtagården. 

Hösten gula giganter lyser i trädgården!

Höstens gula blommor är verkliga höjdare i dubbelbemärkelse. Inte enbart stora, utan gigantiska! 

Men också höjdare, eftersom de lyster upp höstmörkret! 

När jag skriver det här har nog mina spirstånds blommar ut, men de gladde mig länge.
En liten planta från trädgårdsklubbens plantbyte har på en säsong blivit ett jättebestånd vid husknuten.

Min absoluta favorit är fackelstånds. De är nästan två meter höga och så kraftiga, så de behöver inte bindas upp. Det bästa med dem är ändå är dels att fjärilar och humlor älskar dem, dels att jag ser dem från min länsstol. Jag behöver inte ens gå ut för att njuta av dem!

Gullbollen eller höstrudbeckian fanns här när vi flyttade hit. När vi byggde till torpet trodde vi att de skulle stryka med, eftersom deras växtplats grävdes upp. Jag flyttade därför ett par plantor, grävde ner dem invid ett äppelträd. Där blommar de nu, fyra meter upp i trädet! 

Den gamla beståndet kom också igen och döljer nu helt vårt sovrums fönster. De är ganska yviga och slänger sig hit och dit. Ingen ordning på dem inte....
Men de gör skäl för namnet gullboll och lyser så glatt. Så jag förlåter dem gärna...