Mera vita blommor och blad

 Nu måste jag bara fortsätta på det förra temat, dvs vita blommor. För nu blommar midsommarosen, eller Finlands vita ros, som den också kallas. Ja, det namnet tror jag den nog har mer i Sverige, här heter den nog bara midsommarros!

När midsommarrosen blommar är det sommar! Blomningen är kort, men desto mer överdådig. Som tur är blommar den vanligen lite senare än syrenerna, annars skulle det ju bara bli för mycket av den nästan kvalmigt söta, men ljuvliga, doften som vardera har.

Det finns säkert inte ett gammalt torp, där det inte växer midsommarrosor. För mig är den också en riktig nostalgi-ros, eftersom den även fanns vid mitt barndomshem. Därför är jag nu så lycklig att den också finns här vid Rosendal-torpet - till och med på flera olika ställen. Här på bilden kantar den "övre skogsvägen", ända till humlebågen.

Vid foten av midsommarrosen har jag planterat randgräs och hosta med vitkantade blad (jag har som vanligt ingen aning om vad arten heter) De gör sig fint tillsammans, tycker jag. Och jag har en liten förkärlek för växter med variegerade blad, också andra färgkombinationer, som t.ex. i gult och grönt.

Ett liten problem i att  kombinera midsommarrosen med andra växter är att rosen inte så lätt håller sig på plats.....Rotskott kommer upp överallt! Om man vill hålla den i styr måste man väl gräva ner något som håller den på plats. Men jag tar nog bara sekatören på de skott som sticker upp på "fel" och låter rosen hållas.....

 

Så här års blommar också silverarv fint med blommor i vitaste vitt. På våren är jag alltid beredd att rensa bort den, eftersom den ser så torr och risig ut. Men jag klipper ganska hårdhänt bort det torra - och tror nästan att den inte skall ta sig. Men likväl börjar den blomma fint, här i kanten av soliga, torra rabatten, där den nu har fått sällskap av en annan silvrig växt, lammöra.

 

Bland mina två-åringar dyker alltid upp vita blommor. Tyvärr är det inte så lätt att veta i förväg vilka som är vita. Jag har försökt spara frön från de vita och så dem separat, för att ha till den (kommande) vita rabatten. Nu har jag både vita digitalis och vit blågull på gång. Här har också trädgårdsnattviolen fått en nästan helt vit blomma. Kanske jag skall binda ett vitt band runt den, för att komma ihåg att den är vit - och så att jag kommer ihåg att ta frön från den. 

Igen skall jag sluta med en vild, vit, som jag inte lyckats identifiera, trots att jag studerat mitt "uppslagsverk"; Mossbergs Den nya nordiska floran.

Under gungan är vår så kallade gräsmatta full av en korsblommig ört, med liknande blommor och växtsätt som hundlokan, men mycket lägre. Så småningom skall gräsklipparen få ta den, men tillsvidare får den växa. Jag tycker ju det är så fint, så......