JA, VILL MAN SÄGA det fint, så säger man det som i rubriken. Men saken är den att jag a) älskar att flytta blommor och b) planterar oplanerat och utan ordning. Av dessa orsaker darrar mina perenner och buskar av skräck så här års, när de ser mig och spaden. Det grävs och delas och flyttas. Ena plantan från ena rabatten till den andra och andra plantan från andra rabatten till den ena. De plantor som blir för stora måste delas. Och de som jag helt enkelt planterat galet från början måste flyttas - i jakten på en bättre plats med gynnsammare förhållanden.
MEN ATT FLYTTA pepparroten - det var svettigt. En pålrot, tjock som en arm, ringlade sig ner i underjorden. Och hälften är nog kvar där ännu och kommer väl att växa upp i en ny pepparrot, på den plats där jag INTE vill ha pepparrot.....för DÄR fanns de optimala odlingsbetingelserna för pepparrot...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar