Om en halv timme är jag ute och sår. Äntligen. Det är sent - men sommaren är sen. Nattens regn gör att jag ännu lite måste vänta.
I väntan på att solen torkar upp landen plockar jag fram Lena Israelssons Kål & krasse. För mycket plikt och helylle över köksträdgårdar, skriver hon. Boken är härlig inspiration till potager odling, vilket jag älskar. Dvs att firitt blanda blommor och grönsaker. Jag tycker det är lika viktigt att köksträdgården är frodigt vacker som att det finns frodiga grönsaker att äta. Nå - om jag är ärlig så beror det här på också på att jag är lite lat. Från första stund har allt möjligt självsått sig här. Och det som jag sått, har kanske inte nödvändigtvis kommit upp. Så varför inte låta naturen ha sin gång. Det som vill växa får växa. Fast varje år lovar jag mig själv att hejda ringblommornas framfart. De tar över, som kan ses av bilden ovan. De kommer upp i gångarna mellan landen - som i augusti inte längre är gångar utan ringblomsland....
Men ringlbommorna är fina och jag har också andra favoritblommor som jag sår och som ger färg och glädje åt odlingarna - och åt odlandet. Bl.a. citrontagetes, blå snokört och husarknappar. Lätta, färgstarka och blommar länge. En stor del av grönsakerna väljer jag med tanke på utseendet, mer än på grund av smaken. Rödbetan Bulls´s Blood, med mörkt röda blad som också är goda och dekorativa salladsblad. Den blir vacker med den ljusa plocksalladen Black Seeded Simpson, en snabbväxt sallad som är nästan ännu vackrare när den blir förväxt och bildar höga pelare i landet. Mangolden Bright Lights med stjälkar i olika färger har jag i år bytt ut mot sorten Vulkan med röda stjälkar. Få se om jag blir besviken, men jag tror de röda stjälkarna blir vackra med snokörtens blå blommor. I år har jag också försått palmkålen Nero di Toscana. Jag ser för mig hur den gifter sig med orangeblommande tagetes som härstammar från frön, plockade i Bulgarien.
Också det som inte ser så sprittande ut skall få ett glatt sällskap. Potatisen skall få en kant av krasse. Morot som älskar tagetes, skall få sällskap av gula citrontagetesbollar. Löken måste få en blomma, kanske den gula grönsakskrysantemen. Eller kanske den gör sig bra med bronsfänkål, som jag odlar för att den är så vacker och doftar så gott i blombuketter. Torn med rosenböna och luktärt skall finnas här och där. Och majsen skall inramas av liten häck med slätbladig persilja och kanske en, eller ett par sknokörtplantor. Och husarknapparna väller sig in bland majsstjälkarna.Och ringblommorna skall få ett alldeles eget land, där de får para sig med kornvallmo. Och en isopplanta eller två skall jag flytta till sällskap åt gräslöken. Oj vad vackert det skall bli!!
Fast jag vet att sen gör naturen det som den vill. Något växer inte - något växer sig stort och kväver ihjäl det som det skulle ingå vackert förbund med. Och inte nämns jag ju rensa bort självsådda ringblommor, gurkört och vallmo. Så i augusti är allt ett virrvarr och man måste söka i grönsakslandet för att hitta grönsakerna. Och i år har jag helt glömt att i fjol kvävdes gurkan ihjäl under blommorna - och jag gör samma misstag igen. Men vad fasingen, det viktiga är ju att det är roligt. Och det är potager planering och odling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar